Hur fungerar probiotika?

Probiotika har blivit ett populärt ord i både hälsomagasin och reklam, men det är inte alltid tydligt vad det egentligen innebär. Många förknippar probiotika med yoghurt eller kosttillskott som lovar bättre maghälsa. 

Men hur fungerar probiotika i kroppen och vad säger forskningen? Svaret är mer komplext än en enkel “bra för magen” förklaring. Probiotika handlar om levande mikroorganismer som kan påverka vår tarmflora, vårt immunförsvar och i förlängningen även vårt välbefinnande.

Vad är probiotika egentligen

Probiotika definieras som levande mikroorganismer som, när de intas i tillräckliga mängder, ger en hälsofördel för värden. Denna definition används av bland annat WHO och forskarorganisationen ISAPP. Till skillnad från prebiotika, som är fibrer som fungerar som “mat” för bakterierna i tarmen, så är probiotika alltså själva mikroorganismerna.

De vanligaste grupperna probiotiska bakterier är mjölksyrabakterier (till exempel Lactobacillus) och bifidobakterier (Bifidobacterium). Probiotika finns naturligt i vissa fermenterade livsmedel som yoghurt, kefir, surkål och kimchi, men också i tillskott.

Viktigt att förstå är att olika stammar av bakterier kan ha helt olika effekter. Att säga “probiotika fungerar” är därför en förenkling av sanningen, för att det beror på vilken stam och i vilket sammanhang.

Mekanismerna bakom probiotika

Så, hur fungerar probiotika rent konkret? Forskningen visar på flera möjliga mekanismer.

• Konkurrens med skadliga bakterier
  Probiotika kan ta upp plats och näring i tarmen och därmed minska möjligheten för sjukdomsframkallande mikroorganismer att växa.

• Produktion av nyttiga ämnen
  Vissa probiotiska bakterier kan bidra till produktion av kortkedjiga fettsyror, ämnen som framför allt bildas när tarmfloran bryter ner fibrer i kosten. Dessa syror, som butyrat, kan stärka tarmens barriärfunktion och bidra till en gynnsam miljö i tarmen.

• Påverkan på immunförsvaret
  Studier, bland annat från Uppsala universitet, har visat att probiotika kan påverka immunförsvaret i tarmen, även om bakterierna bara utgör en liten del av hela mikrobiomet.

• Kommunikation med hjärnan
  Tarmen och hjärnan är tätt sammanlänkade via nerver och signalämnen. Ett växande forskningsområde är “psykobiotika”. Probiotika som tros kunna påverka stress, humör och kognition via denna tarm-hjärna-axel. Än så länge är resultaten preliminära, men intresset ökar snabbt.

För vilka tillstånd kan probiotika hjälpa

Det finns områden där probiotika har relativt starkt stöd i forskningen.

• Vid antibiotikabehandling - Flera studier visar att probiotika kan minska risken för antibiotikarelaterad diarré.

• Mag-tarmbesvär - Vid tillstånd som irritabel tarm (IBS), diarré eller förstoppning kan vissa probiotiska stammar lindra symtomen.

• Infektioner - Vissa probiotika kan bidra till att minska återkommande urinvägsinfektioner och luftvägsinfektioner, även om resultaten varierar.

Andra områden är fortfarande under utvärdering. Det gäller till exempel probiotika för psykiskt välbefinnande, stress och sömn. Här finns mycket lovande data, men forskningen är ännu inte tillräckligt stark för att ge tydliga rekommendationer.

Begränsningar och utmaningar

Även om probiotika är lovande finns det viktiga aspekter att ta i beaktning. Effekten beror på stam, dos och produktens kvalitet. Alla probiotika överlever inte magsyran, medan vissa tillskott kan innehålla färre levande bakterier än vad som står på etiketten.

Dessutom är tarmfloran unik för varje individ. Det som fungerar för en person behöver inte fungera för en annan. Därför är det inte konstigt att resultat varierar mellan studier.

Men så klart så finns det även riskgrupper. För personer med kraftigt nedsatt immunförsvar eller svårt sjuka spädbarn kan probiotika i sällsynta fall innebära risk för infektion. Därför bör probiotika inte ses som helt riskfritt, även om det är säkert för majoriteten av friska personer.

Probiotika i framtiden

Svensk forskning arbetar på att utveckla nästa generations probiotika. Exempelvis undersöks bakteriestammar som tål syre bättre, vilket skulle öka chansen att de överlever hela vägen ner till tarmen.

Det finns också intresse för att skräddarsy probiotika till olika individer baserat på deras unika tarmflora. Framtiden kan alltså innebära mer personliga lösningar, där man får ett probiotikatillskott anpassat efter sitt eget mikrobiom. Men vägen dit är fortfarande väldigt lång och krokig.

Summa summarum är att istället för att bara ge en snabb lösning påverkar probiotika kroppen på flera nivåer. De kan hjälpa tarmen att hålla undan skadliga bakterier, stärka immunförsvarets aktivitet och bidra till en miljö där nyttiga ämnen som kortkedjiga fettsyror bildas.

I praktiken betyder det att probiotika kan göra skillnad i vissa situationer, till exempel vid antibiotikabehandling eller vid återkommande magproblem. Samtidigt finns många andra påstådda effekter som fortfarande studeras och där forskningen ännu inte har gett entydiga svar.

Källor: 

https://www.uu.se/nyheter/2021/2021-10-13-probiotiska-bakterier-okar-tarmens-produktion-av-antikroppar

https://link.springer.com/article/10.1007/s12602-022-09920-w