Immunförsvar
Utforska hur immunförsvaret fungerar.
- Skyddar kroppen mot infektion
- Reparerar skador
- Kan stärkas av träning och bra kost
Det vi eftersträvar är inte ett så starkt immunförsvar som möjligt, utan ett välreglerat, snabbt och ändamålsenligt immunförsvar.
Immunförsvaret arbetar dygnet runt
Varje sekund utsätts kroppen för bakterier, virus, svampar, parasiter och främmande ämnen från omgivningen. Samtidigt måste immunförsvaret övervaka kroppens egna celler, reparera skadad vävnad och reagera när något inte fungerar som det ska.
Men immunförsvarets uppgift är inte bara att attackera. Minst lika viktigt är att veta när det inte ska reagera. Ett välfungerande immunförsvar måste kunna skilja mellan farliga mikroorganismer, kroppens egna vävnader och helt ofarliga ämnen som matproteiner eller pollen.
Det är därför något missvisande att prata om att generellt ”stärka immunförsvaret”. Ett immunförsvar som reagerar kraftigare är inte nödvändigtvis bättre.
Två delar som samarbetar
Kroppens immunförsvar brukar delas in i två huvudsakliga delar. De fungerar inte som helt separata system utan samarbetar hela tiden.
Att veta när det inte ska reagera
Immunförsvaret måste skilja mellan farliga mikroorganismer, kroppens egna vävnader och ofarliga ämnen som matproteiner eller pollen.
Starkare är inte bättre
Vid allergier reagerar immunsystemet för starkt. Vid autoimmuna sjukdomar riktas reaktionen mot kroppens egna vävnader.
Välreglerat är målet
Snabbt när det behövs, kraftfullt vid verkliga hot – och kapabelt att stänga av reaktionen efteråt.
Från barriär till immunologiskt minne
Följ ett smittämne genom kroppens försvarslinjer – välj en del för att läsa hur den fungerar.
Hud och slemhinnor
Kroppens första försvar.
Innan immunceller ens behöver ingripa finns ett omfattande fysiskt försvar. Huden bildar en mekanisk barriär mot omvärlden och slemhinnorna i luftvägar, tarmar och andra organ fungerar på liknande sätt.
- Slem och flimmerhår fångar och transporterar bort partiklar
- Magsäckens sura miljö dödar många mikroorganismer
- Saliv, tårvätska och slem innehåller antimikrobiella ämnen
Hud och slemhinnor – kroppens första försvar
Innan immunceller ens behöver ingripa finns ett omfattande fysiskt försvar. Huden bildar en mekanisk barriär mot omvärlden. Slemhinnorna i luftvägar, tarmar och andra organ fungerar på liknande sätt.
I luftvägarna hjälper slem och små flimmerhår till att fånga och transportera bort partiklar och mikroorganismer. I magsäcken dödar den mycket sura miljön många mikroorganismer innan de når längre ned i mag-tarmkanalen. Saliv, tårvätska och slem innehåller dessutom olika antimikrobiella ämnen.
En stor del av immunförsvarets arbete handlar alltså om att stoppa smittämnen innan de kommer in i kroppen.
Medfödda immunförsvaret
Reagerar först – inom minuter eller timmar.
Om en mikroorganism passerar kroppens barriärer reagerar det medfödda immunförsvaret snabbt. Celler som makrofager, neutrofiler och dendritiska celler känner igen strukturer som är typiska för olika mikroorganismer.
- Särskilda receptorer upptäcker mönster som signalerar fara
- Reaktionen är snabb och relativt ospecifik
- Den aktiverar i sin tur det adaptiva immunförsvaret
Det medfödda immunförsvaret reagerar först
Om en mikroorganism passerar kroppens barriärer reagerar det medfödda immunförsvaret snabbt. Celler som makrofager, neutrofiler och dendritiska celler kan känna igen strukturer som är typiska för olika mikroorganismer. De använder särskilda receptorer för att upptäcka biologiska mönster som signalerar potentiell fara.
När ett hot identifieras kan immunceller bland annat:
- fagocytera mikroorganismen
- frisätta inflammatoriska signalmolekyler
- rekrytera fler immunceller
- aktivera det adaptiva immunförsvaret.
Denna respons kan börja inom minuter eller timmar.
Inflammation
Utan inflammation skulle vi ha svårt att överleva.
När vävnad skadas eller infekteras frisätts signalmolekyler som gör att blodkärlen vidgas och blir mer genomsläppliga. Det gör det lättare för immunceller och andra försvarskomponenter att nå området.
- Rodnad, värme, svullnad och smärta är själva immunreaktionen
- Inflammation är inte i sig ett problem
- Problemet är när den blir för kraftig, riktas fel eller aldrig stängs av
Inflammation – en central del av immunförsvaret
Inflammation har ofta fått ett dåligt rykte. Men utan inflammation skulle vi ha mycket svårt att överleva.
När vävnad skadas eller infekteras frisätts signalmolekyler som gör att blodkärlen vidgas och blir mer genomsläppliga. Det gör det lättare för immunceller och andra försvarskomponenter att nå området.
De klassiska tecknen på inflammation är:
- rodnad
- värme
- svullnad
- smärta
- ibland försämrad funktion.
Det är alltså själva immunreaktionen som skapar många av symtomen. Inflammation är därför inte i sig ett problem.
Problemet uppstår när inflammationen blir för kraftig, riktas mot fel mål eller fortsätter under lång tid trots att den ursprungliga faran försvunnit.
Adaptiva immunförsvaret
Långsammare första gången – men det lär sig.
Det adaptiva immunförsvaret består framför allt av B- och T-lymfocyter som kan känna igen mycket specifika strukturer från olika mikroorganismer. Det är därför betydligt mer specifikt än det medfödda.
- B-celler blir plasmaceller som producerar antikroppar
- Antikroppar kan neutralisera virus eller märka mikroorganismer
- T-celler koordinerar reaktionen eller dödar infekterade celler
Det adaptiva immunförsvaret lär sig
Det adaptiva immunförsvaret består framför allt av B- och T-lymfocyter. Dessa celler kan känna igen mycket specifika strukturer från olika mikroorganismer.
B-celler kan utvecklas till plasmaceller som producerar antikroppar. Antikropparna binder till specifika strukturer, så kallade antigen, och kan bland annat neutralisera virus eller märka mikroorganismer för destruktion.
T-celler har flera olika funktioner. Vissa T-celler hjälper till att koordinera immunreaktionen medan andra kan identifiera och döda kroppsceller som blivit infekterade av exempelvis virus.
Immunologiskt minne
Därför fungerar vaccination.
Efter en infektion eller vaccination kan vissa B- och T-celler utvecklas till långlivade minnesceller. Om kroppen senare möter samma smittämne igen kan dessa celler reagera mycket snabbare.
- Kroppen kan ”komma ihåg” tidigare infektioner
- Vaccination utnyttjar samma biologiska princip
- När smittämnet dyker upp är försvaret redan förberett
Immunologiskt minne – därför fungerar vaccination
Efter en infektion eller vaccination kan vissa B- och T-celler utvecklas till långlivade minnesceller. Om kroppen senare möter samma smittämne igen kan dessa celler reagera mycket snabbare.
Det är en av immunförsvarets mest imponerande egenskaper. Kroppen kan alltså ”komma ihåg” tidigare infektioner.
Vaccination utnyttjar samma biologiska princip. Immunförsvaret presenteras för ett antigen eller instruktioner som gör att kroppen kan känna igen ett smittämne utan att först behöva genomgå den fullständiga infektionen. När det verkliga smittämnet senare dyker upp är immunförsvaret redan förberett.
Feber
En del av kroppens försvar – inte själva sjukdomen.
Feber är en kontrollerad förändring av kroppens temperaturreglering. Vid infektion kan inflammatoriska signaler påverka hypotalamus och höja kroppens temperaturbörvärde – därför fryser och huttrar vi tills kroppen når den nya temperaturen.
- Påverkar mikroorganismers förmåga att föröka sig
- Påverkar immuncellernas funktion
- Mycket hög eller långvarig feber kan kräva medicinsk bedömning
Feber är en del av kroppens försvar
Feber betraktas ibland som själva sjukdomen. Men feber är egentligen en kontrollerad förändring av kroppens temperaturreglering.
Vid infektion kan inflammatoriska signaler påverka hypotalamus och höja kroppens temperaturbörvärde. Det leder till att vi fryser och huttrar tills kroppen når den nya, högre temperaturen.
En måttligt förhöjd kroppstemperatur kan påverka både mikroorganismers förmåga att föröka sig och immuncellernas funktion. Feber är därför ofta en del av kroppens försvarsreaktion.
Mycket hög eller långvarig feber kan däremot kräva medicinsk bedömning, särskilt hos små barn, äldre och personer med andra sjukdomar.
Tarmen
Ett av kroppens största immunologiska organ.
I mag-tarmkanalen möter kroppen enorma mängder främmande ämnen varje dag. Immunförsvaret måste här tolerera det mesta – samtidigt som det snabbt kan reagera mot verkliga patogener.
- Mat innehåller tusentals olika molekyler
- Tarmen hyser biljoner mikroorganismer
- Tarmbarriär, immunsystem och mikrobiota kommunicerar kontinuerligt
Tarmen är ett av kroppens största immunologiska organ
Mag-tarmkanalen är en unik plats. Här möter kroppen enorma mängder främmande ämnen varje dag. Mat innehåller tusentals olika molekyler samtidigt som tarmen hyser biljoner mikroorganismer.
Immunförsvaret måste därför göra något mycket avancerat: det måste tolerera det mesta – samtidigt som det snabbt kan reagera mot verkliga patogener.
En stor del av kroppens immunceller finns därför i eller i anslutning till tarmens vävnader. Tarmbarriären, immunsystemet och mikrobiotan kommunicerar kontinuerligt med varandra.
När immunförsvaret inte fungerar som det ska
Livsstil, ålder och reglering påverkar hur immunförsvaret svarar. Öppna för att läsa hela avsnittet.
Kortvarig stress är en normal del av fysiologin. När kroppen akut behöver reagera kan stresshormoner tillfälligt förändra hur immunceller distribueras och arbetar.
Problemet uppstår framför allt vid långvarig stress. Kroniskt förhöjd stressbelastning kan påverka immunregleringen genom bland annat kortisol och det sympatiska nervsystemet. Samtidigt påverkar långvarig stress ofta andra faktorer:
- sömnen försämras
- fysisk aktivitet minskar
- matvanor förändras
- alkoholkonsumtion kan öka
- återhämtningen försämras.
Det är därför svårt att isolera stress från resten av livsstilen.
Hög alkoholkonsumtion kan försämra flera delar av immunförsvaret. Bland annat påverkas barriärfunktion, immuncellers aktivitet och kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Kroniskt hög alkoholkonsumtion är därför förknippad med ökad infektionsrisk.
Små mängder alkohol har naturligtvis inte samma effekt som långvarigt högt intag. Men alkohol bör inte betraktas som något som förbättrar immunfunktionen.
Rökning påverkar immunförsvaret både lokalt och systemiskt. Röken skadar bland annat slemhinnorna och flimmerhåren i luftvägarna. Det försämrar en av kroppens viktigaste mekanismer för att transportera bort mikroorganismer och partiklar.
Rökning påverkar dessutom inflammatoriska processer och flera typer av immunceller. Det bidrar till den ökade risken för luftvägsinfektioner och flera andra sjukdomar hos personer som röker.
Fettvävnad är inte bara ett passivt energilager. Den fungerar även som ett endokrint och immunologiskt organ. Vid framför allt stora mängder visceralt fett kan fettvävnaden producera mer inflammatoriska signalmolekyler. Det kan bidra till ett tillstånd av kronisk låggradig inflammation.
Detta är något helt annat än den akuta inflammation som behövs för att bekämpa en infektion. Vid långvarig metabol inflammation kan immunregleringen istället försämras. Metabol hälsa och immunhälsa är därför nära sammankopplade.
Även immunförsvaret åldras. Processen brukar kallas immunosenescens. Med stigande ålder förändras bland annat T-cellernas funktion och förmågan att skapa effektiva immunsvar mot nya smittämnen kan minska.
Samtidigt ses ofta en ökning av kronisk låggradig inflammation, ibland kallad ”inflammaging”. Det är en av anledningarna till att äldre personer generellt är mer sårbara för vissa infektioner.
Men åldrandet sker inte isolerat från livsstilen. Fysisk aktivitet, god nutrition, tillräckligt protein, vaccinationer och behandling av kroniska sjukdomar kan alla bidra till bättre funktion och motståndskraft senare i livet.
Immunförsvaret måste kontinuerligt kunna skilja mellan främmande strukturer och kroppens egna vävnader. Vid autoimmuna sjukdomar fungerar denna tolerans inte normalt – immunförsvaret börjar då reagera mot kroppsegna strukturer. Exempel är:
- reumatoid artrit
- typ 1-diabetes
- multipel skleros
- celiaki
- Hashimotos tyreoidit.
Orsakerna är komplexa och innefattar både genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Detta illustrerar återigen varför ”mer immunaktivitet” inte automatiskt är positivt. Ett bra immunförsvar måste både kunna slå på och stänga av sin aktivitet vid rätt tillfälle.
Vid allergi reagerar immunförsvaret mot ämnen som normalt är ofarliga. Det kan exempelvis vara pollen, pälsdjursproteiner eller olika livsmedel.
Vid klassisk IgE-medierad allergi bildas antikroppar mot allergenet. När personen exponeras igen kan mastceller aktiveras och frisätta histamin och andra signalämnen. Resultatet kan bli:
- klåda
- svullnad
- nästäppa
- astmasymtom
- nässelutslag.
I svåra fall kan en systemisk anafylaktisk reaktion uppstå.
Även här är problemet alltså inte ett ”svagt” immunförsvar. Problemet är ett immunförsvar som reagerar mot fel mål.
Kost, näringsämnen, livsstil – och tillskott
Ingen enskild matvara gör immunförsvaret ”superstarkt”. Kroppen behöver hundratals olika ämnen för att försvarssystemet ska fungera normalt.
Tillräckligt är viktigt. Mer är inte automatiskt bättre – och för vissa ämnen kan för mycket skapa nya problem.
Måttlig, regelbunden träning och tillräcklig sömn hör till de mest grundläggande faktorerna för normal immunfunktion.
Värdefulla vid dokumenterad brist – men inte en ersättning för fysiologins grundförutsättningar.
Ingen enskild matvara gör immunförsvaret ”superstarkt”. Det finns ingen frukt, juice, krydda eller shot som kan ersätta ett fungerande kostmönster. Det immunförsvaret behöver är i första hand tillräckligt med:
- energi
- protein
- essentiella fettsyror
- vitaminer
- mineraler
- fibrer och andra komponenter från en varierad kost.
Ett kostmönster med mycket grönsaker, frukt, bär, fullkorn, baljväxter, nötter, fisk och andra näringsrika proteinkällor ger en bred tillförsel av ämnen som immunförsvaret behöver.
Poängen är inte att ett visst livsmedel aktiverar någon magisk immunfunktion. Poängen är att kroppen behöver hundratals olika ämnen för att dess försvarssystem ska fungera normalt.
Tarmens mikrobiota består av ett enormt ekosystem av bakterier, virus, svampar och andra mikroorganismer. Många av dessa organismer lever i symbios med oss. De kan bland annat fermentera kostfibrer och producera kortkedjiga fettsyror som acetat, propionat och butyrat.
Dessa metaboliter kan påverka:
- tarmbarriären
- immuncellernas funktion
- inflammatorisk reglering
- tarmens energimetabolism.
Ett varierat kostmönster rikt på växtbaserade livsmedel och fibrer ger substrat till många av dessa mikroorganismer.
Men mikrobiomet är mycket komplext och vi befinner oss fortfarande tidigt i förståelsen av exakt hur en ”optimal” tarmflora ser ut.
Protein förknippas ofta med muskler. Men immunsystemet är också starkt beroende av aminosyror. Antikroppar är proteiner. Cytokiner och många receptorer består av protein. När immunceller snabbt ska dela sig under en infektion behövs dessutom både energi och byggmaterial.
Vid uttalad proteinbrist försämras därför immunfunktionen. För de flesta människor i Norden är allvarlig proteinbrist ovanlig.
Men hos äldre personer, mycket energibegränsade individer eller personer med vissa sjukdomstillstånd kan ett otillräckligt protein- och energiintag bidra till försämrad motståndskraft.
Att aktivera immunförsvaret kostar energi. Under en infektion ökar ofta kroppens energibehov samtidigt som aptiten kan minska. Feber ökar energiförbrukningen och miljontals immunceller kan samtidigt aktiveras och proliferera.
Det är därför inte förvånande att kroppen prioriterar vila när vi är sjuka. Tröttheten är delvis en del av den biologiska sjukdomsresponsen – kroppen försöker omfördela resurser från fysisk aktivitet till immunologiskt försvar och återhämtning.
Vitamin D har flera funktioner utöver regleringen av kalcium och skelett. Vitamin D-receptorer finns på flera typer av immunceller och vitaminet påverkar både det medfödda och det adaptiva immunförsvaret. En uttalad D-vitaminbrist kan därför påverka immunfunktionen.
Det betyder däremot inte att mycket höga doser D-vitamin automatiskt ger ett ”starkare” immunförsvar. Som med många näringsämnen handlar det framför allt om att undvika brist och säkerställa ett tillräckligt intag. När behovet redan är täckt ger mer inte nödvändigtvis en bättre immunfunktion.
C-vitamin har länge associerats med förkylningar och immunförsvar. Vitaminet fungerar som antioxidant och kofaktor i flera enzymatiska processer och behövs för normal funktion hos olika immunceller. Allvarlig C-vitaminbrist försämrar kroppens försvar och vävnadsfunktion.
Men det innebär inte att stora doser C-vitamin kan förhindra alla infektioner. Hos de flesta som redan får i sig tillräckligt genom kosten är effekten av ytterligare stora mängder begränsad.
Frukt, bär, paprika, kål, broccoli och potatis är bra naturliga källor.
Zink är involverat i hundratals enzymatiska processer och behövs för normal utveckling och funktion hos immunceller. Zinkbrist kan därför tydligt försämra immunförsvaret.
Det betyder dock inte att höga doser zink bör tas rutinmässigt. Långvarigt högt zinkintag kan bland annat störa kopparupptaget och skapa nya problem.
Principen är återigen densamma: tillräckligt är viktigt. Mer är inte automatiskt bättre.
Järn är nödvändigt för cellernas funktion och därmed även för immunförsvaret. Men järn är också viktigt för många bakterier. Kroppen reglerar därför järntillgången mycket noggrant under infektion.
Inflammation ökar bland annat hormonet hepcidin, vilket minskar järnupptaget från tarmen och håller mer järn bundet i kroppens lager. Det är en del av kroppens försvarsstrategi.
Det illustrerar varför enskilda näringsämnen sällan fungerar efter principen ”mer är bättre”. Kroppen försöker kontrollera både tillgång och distribution.
Selen ingår i flera selenoproteiner som bland annat är viktiga för kroppens antioxidativa försvar. Uttalad selenbrist kan påverka immunsystemets funktion.
Men även selen har ett relativt smalt intervall mellan tillräckligt och för mycket. Höga doser från kosttillskott kan därför vara skadliga. En varierad kost täcker normalt behovet hos de flesta.
Fysisk aktivitet påverkar immunsystemet på flera sätt. Under ett träningspass förändras antalet och aktiviteten hos olika immunceller i blodet. Regelbunden fysisk aktivitet är dessutom förknippad med bättre metabol hälsa och lägre grad av kronisk låggradig inflammation.
Måttlig och regelbunden träning verkar generellt vara gynnsam för immunfunktionen. Det betyder däremot inte att ett hårt träningspass fungerar som en akut ”immunboost”.
Mycket stora träningsvolymer i kombination med otillräcklig energi, sömn och återhämtning kan istället öka sårbarheten för infektioner hos vissa idrottare. Det är återigen balansen som är viktig.
Sömn och immunfunktion är nära sammankopplade. Under natten förändras aktiviteten hos flera typer av immunceller och produktionen av olika cytokiner. Sömnen verkar också vara viktig för utvecklingen av immunologiskt minne.
Otillräcklig sömn kan samtidigt påverka kroppens motståndskraft mot infektioner. Personer som regelbundet sover för lite tycks exempelvis ha högre risk att utveckla luftvägsinfektion efter exponering för virus.
Sömnen är därför en av de mest grundläggande livsstilsfaktorerna för normal immunfunktion.
Om en person har en dokumenterad näringsbrist kan kosttillskott vara mycket värdefulla. D-vitamin vid D-vitaminbrist är ett exempel. Järn vid järnbrist är ett annat.
Men hos en person som redan har tillräckliga nivåer finns sällan stöd för att megadoser av vitaminer och mineraler skapar ett överlägset immunförsvar. Det finns dessutom en risk med föreställningen att kosttillskott kan kompensera för en dålig grund. Ingen multivitamin kan ersätta:
- sömn
- näringsrik kost
- fysisk aktivitet
- vaccination
- rökstopp
- återhämtning
- behandling av sjukdom.
Kosttillskott är just tillskott. Inte en ersättning för fysiologins grundförutsättningar.
De viktigaste faktorerna för ett välfungerande immunförsvar
Det låter kanske mindre spännande än en ”immunboostande” superfood. Men biologin fungerar sällan genom en enda magisk komponent.
Summa summarum
Immunförsvaret är inte en enkel strömbrytare som kan skruvas upp med ett visst vitamin, livsmedel eller kosttillskott. Det är ett avancerat nätverk av barriärer, immunceller, antikroppar, signalmolekyler och organ som kontinuerligt måste avgöra när det ska reagera – och när det ska låta bli.
Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt mot potentiella hot. Det adaptiva immunförsvaret bygger specifika försvar och kan skapa ett minne som skyddar oss vid framtida exponering. Inflammation hjälper oss att bekämpa infektioner och reparera vävnader – och samtidigt finns omfattande regleringssystem som ska förhindra att immunreaktionen blir för stark eller riktas mot kroppens egna vävnader.
Nutrition spelar en viktig roll eftersom immunsystemet behöver energi, protein, vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror för att fungera. Men mer av ett enskilt näringsämne är sällan bättre när behovet redan är täckt. På samma sätt kan fysisk aktivitet stödja immunfunktionen medan extrem belastning utan återhämtning kan göra motsatsen. Sömn, kost, fysisk aktivitet, metabol hälsa, vaccinationer och frånvaro av rökning samverkar för att skapa de bästa biologiska förutsättningarna.
Målet är inte att få ett så starkt immunförsvar som möjligt.
Målet är att ha ett immunförsvar som reagerar snabbt när det behövs, kraftfullt nog när ett verkligt hot uppstår – men som också kan stänga av reaktioner när de inte behövs.
Vanliga frågor
Det är något missvisande att prata om att generellt ”stärka” immunförsvaret. Ett immunförsvar som reagerar kraftigare är inte nödvändigtvis bättre – vid allergier och autoimmuna sjukdomar är problemet just en reaktion som är för stark eller riktas fel. Målet är ett välreglerat, snabbt och ändamålsenligt immunförsvar.
C-vitamin behövs för normal funktion hos olika immunceller och allvarlig brist försämrar kroppens försvar. Men hos de flesta som redan får i sig tillräckligt genom kosten är effekten av ytterligare stora mängder begränsad. Frukt, bär, paprika, kål, broccoli och potatis är bra källor.
Feber är en kontrollerad förändring av kroppens temperaturreglering och ofta en del av försvarsreaktionen – en måttligt förhöjd temperatur kan påverka både mikroorganismernas förökning och immuncellernas funktion. Mycket hög eller långvarig feber kan däremot kräva medicinsk bedömning, särskilt hos små barn, äldre och personer med andra sjukdomar.
Nej. Utan inflammation skulle vi ha mycket svårt att överleva – den hjälper oss att bekämpa infektioner och reparera vävnader. Problemet uppstår när inflammationen blir för kraftig, riktas mot fel mål eller fortsätter under lång tid trots att den ursprungliga faran försvunnit.
Måttlig och regelbunden träning verkar generellt vara gynnsam för immunfunktionen. Men mycket stora träningsvolymer i kombination med otillräcklig energi, sömn och återhämtning kan öka sårbarheten för infektioner hos vissa idrottare. Det är balansen som är viktig.
Vid dokumenterad näringsbrist kan kosttillskott vara mycket värdefulla, till exempel D-vitamin vid D-vitaminbrist eller järn vid järnbrist. Hos den som redan har tillräckliga nivåer finns sällan stöd för att megadoser ger ett överlägset immunförsvar – och för zink och selen kan för mycket skapa nya problem.
Vad vill du stötta?
Det handlar framför allt om att undvika brist och säkerställa ett tillräckligt intag. När behovet redan är täckt ger mer inte nödvändigtvis en bättre immunfunktion.
Antikroppar, cytokiner och många receptorer består av protein – och att aktivera immunförsvaret kostar energi.
Sömnen är en av de mest grundläggande livsstilsfaktorerna för normal immunfunktion.
Kosttillskott är just tillskott – inte en ersättning för sömn, näringsrik kost, fysisk aktivitet, vaccination, rökstopp, återhämtning eller behandling av sjukdom.
Recept för immunförsvar
Vill du lära dig mer?
Utforska alla våra fokusområden och ta del av kunskap som hjälper dig må bättre – varje dag.
Se alla fokusområden